lördag 21 maj 2011

Ottos första utställning- Very good:)

Otto
Nu är första hunden efter Hera och Grym utställd på off. utställning. Vi fick ett mail från Jonas, Ottos husse, där han berättar hur utställningen avlöpte. Jag har sagt tidigare att han är en riktig kåsör - så håll till godo om du vill dra på smilbanden en stund:)

"Hej,

Enligt avlagt löfte vid valpköpet var det i dag dags för Otto att äntra utställningsringen. Utställningen föregicks naturligtvis av litteraturstudier över hur dylika evenemang utförs. SKK:s eminenta organ Hundsport lästes följdaktligen under andakt. Succéreceptet tyckes bestå i att hitta en så hemsk kavaj som möjligt och endast med hög knappspänning hjälpligt lyckas skyla en voluminös, men i övrigt svårdefinierad, hydda samt skruda själva pekinesern i fisklina. Sagt och gjort, full sprutt ned i klädkammaren och grävde fram examenskostymarn från -91. Hemskheten i stil var helt klart inom ramarna men det föll på att jag inte fick upp nog hög spänning i knappraden, så det blev jaktbyxor och microfleece i stället. Fisklinan strök jag av självbevarelsedrift, huvudlös hund och handlös husse torde inte generera rosetter.


Visst mått av nervositet var påtaglig när vi styrde in på arenan, träningarna med Vorstehklubben har gett vid handen att det kan yrsla ur en smula när det är lite ovana vovvar och miljöer med i bilden. Jag och Otto har fått specialanpassade träningsövningar, men det är en helt annan historia. Åter till handlingen. Strategin var att cirkulera i någorlunda närhet till hundarna före vår bedömning för att vänja sig vid lukter och intryck i god tid och därmed undvika alltför vådliga vimsanfall. Träning på att trava omkring gick även det skapligt och hoppet började så smått återvända. Sedan har haverikommisionen inte riktigt hunnit få utredningen klar över om de följande händelserna berodde på trötthet efter alltför många syn- och luktintryck, eller om han bara är så´n.


Otto startade i god stil vid uppradningen och skulle charma in sig hos domaren med rejäla pussar och glada krumsprång, mätningen av mankhöjd räddades av en blixtsnabb och rådig domare. Mätosäkerheten på den mätningen skulle få varje kvalitetstekniker med yrkesstolthet att brista ut i gråt. Sedan var det dags för trav....... Varför bedöms inte Vorsteh i galopp och blandade krumsprång, när det ändå är så de transporterar sig själva??? Sedan höll det på att börja gå rent dåligt när det var dags för klämma, känna och bedöma. Tänder och kulor gick utmärkt, men sedan var det dags för blandade krumsprång igen. Precis när hon förklarat att det i vårt fall skulle bli betyget "kan ej bedömas" styrslade Otto upp sig och ställde sig som en riktig ringräv och domaren tog nya tag. Antagligen rekryteras ringsekreterare ur läkarskrået, men det jag lyckats tyda mig till i utlåtandet är:

"Ung glad och sprallig juniorhane med mycket god helhet. Bra huvud (utsidan, får man förmoda??) Välkroppad. Svårbedömda rörelser (Nähä!) men visar ändå upp goda rörelser. Bra päls. Behöver lite mer ringträning (Nähä igen!)
Domare: Britt-Marie Dornell
Kvalitetspris: Very good"

Jaha, då var det gjort. Jag tänker ta domaren på orden och vänta "något år" innan jag går på nästa utställning. Till Ottos försvar sa hon faktiskt att han var bra mentalt, "bara lite glad".

Tror jag kommer att fokusera mer på jakt och drag framgent, det passar både husses och Ottos kynne bättre än utställning.

HaDe!
Jonas å Otto

Tack för rapporten Jonas och grattis till bedömningen, Very good, det är vi som uppfödare väldigt nöjda med!

2 kommentarer:

Daniel Norrman sa...

Fantastisk läsning, med tanke på husses antydda intresse för dylika skönhetstävlingar så kommer hundägandet med största sannolikhet att avlöpa väl. Hunden kommer att springa och göra krumsprång så mycket den vill. Bara den finner vilt och ligger på i selen.

En vorsteh skaffar man oftast inte för att man hyser stort intresse för skönhet utan för att jaga och ha en färdkamrat på snötäckta vidder. Hur många riktiga män brukar delta i skönhetsbedömningar? En självupplevd lärdom är att överlåta hundtrippandet i skönhetsringen till någon i den feminina delen av befolkningen. Personen i fråga bör vara smäcker och skolad i klassisk balett så att denne kan framföra ekipaget med det eleganta löpsteget som man annars bara ser hos älvor.

/Från en vorsteh ägare som jagar och drar med hundarna men inte har kroppskonstitution som ger hunden rättvisa i ringen.. (cabrons husse)

Anna sa...

Ha, ha vilken härlig kommentar till inlägget Daniel!

Tänk att vi är några av det feminina könet som kan kombinera klassisk balett,smäckerhet, elegant löpsteg, jakt och skidåkning:)